Pryltokig

Här kommer den perfekta meningen att börja med om man vill locka bort läsare: Att tömma källaruttrymmen och fylla en stor container. Det måste vara det tristaste man kan höra, eller säga, eller läsa. Men när man ser på alla små föremål som döljer sig i en källare sätts fantasin igång och kör på autopilot tills man har en hel familj, en historia och ålder kring alla dessa föremål.
Jag hittade små leksaker och barnkläder, visst, barnen har vuxit upp. Men var är de nu? Tycker de fortfarande om Nalle Puh? Har de flyttat till en villa i Limhamn med mamma och pappa? Har de hund?
Och det måste ha varit en gammal dam som lämnade en låda med två porslinsvaser, 8 fotoramar med blommotiv, en brödrost och ett svartvitt foto på en liten pojke i en stor silverram. Var lådan bredvid också hennes? Den med köksredskap, skärbrädor och träkorgen? Jag hittade en perfekt gammal plåtburk där att ha pasta i. Med teckning runt omkring i lite vintage/italiensk stil som jag smusslade ner i cykelkorgen och nu har härhemma. Visar hur den ser ut så fort jag har fått tummarna loss hihi.
Så ja, kanske är orden "tömma källaruttrymmen och fylla en stor container" inte så trist som man tror. Det finns tristare saker. Kratta till exempel.
Och nu blir det att stanna uppe lite längre och titta på sista avsnittet av Herrskap och Tjänstefolk (Upstairs, downstairs). Kärlek!
.
.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Heter du? :)
Kom ihåg mig?

Din mejl? (publiceras ej)

Och så din bloggadress såklart!

Och så skriver du i rutan ^^

Trackback
RSS 2.0